Tur det inte är 271 km/timmen...
Här ligger jag och funderar på vad infunderar betyder. Inne är jag, på sjukhuset, och funderar gör jag. Behandlingens fas 2 är inledd. Frukost: nyponsoppa och lite frukt. Sedan passar det med en dryck bestående av 16 kortisontabletter upplösta i vatten. Räcker inte det? Nähä, då tar vi en mot allergi och en mot magbesvär också och toppar med två alvedon. Nu är jag redo. Erfarna sjuksköterskan G sitter på min sängkant och tar ett rejält grepp om låret. Påstår att jag har muskler, men hon skulle bara känna lite längre upp, på bullmagen. Sprutan med Herceptin är inget man slarvar undan i brådrasket. Den töms i låret under tre till fem minuter. G sticker utan att jag känner det. Nej, det är inte hon som sticker någonstans. Herceptin har inte bråttom överlag, patienten ska stanna två timmar efteråt. Men som tur är har vi lite dropp att inmundiga under tiden. Men jag funderar så på vad infundera betyder.
